Valet i år

”Ett val utan vinnare”, säger Mona Sahlin. Ingen fick mer än 50 % av rösterna och t.ex. Socialdemokraterna gjorde sitt sämsta val någonsin.

Sverigedemokraterna fick 5,7 % av rösterna och fick en plats i riksdagen. De fick en vågmästarroll, alltså är det de som har de avgörande rösterna, eftersom inget av de andra partierna har majoritet, alltså mer än 50 % av folkets röster.

Alliansen (V=5,6 %, Mp=7,2 %, S=30,9 %) vann med 49,3 % av rösterna och de rödgröna (Kd=5,6 %, C=6,6 %, Fp=7,1 %, M=30,0 %) fick 43,7 % av rösterna.

Mandaten fördelas efter hur många röster partiet fick. M fick 107, Folkpartiet 24, Centerpartiet 22, Kristdemokraterna 19, Socialdemokraterna 113, Miljöpartiet 25, Vänsterpartiet 19 och Sverigedemokraterna 20.

Jag tycker att det är hemskt att Sverigedemokraterna kommit in i riksdagen och att de har fått en vågmästarroll, att det är deras röst som blir den avgörande. Fler och fler har röstat på dem, fast de andra partierna har bett svenskarna att inte göra det. Sådan uppmärksamhet  har kanske gett motsatt effekt, att folk röstar mer på Sd. T.ex när TV4 vägrade sända deras valreklam, då gick ju fler in på Youtube och såg på den. ”There’s no such thing as bad publicity.” Sen tror jag inte att folk har fått tillräcklig information om vad Sd verkligen tycker.

Jag tror att Sverigedemokraterna kommer att få mycket röster i skolvalet också, det är många unga som röstar på dem, kanske för att de kanske har fått fel syn på partiet.

Årets val har varit det bästa någonsin för Mp. Jag tror att Miljöpartiet kommer få många röster i skolvalet. Ju mer uppmärksamheten om miljön växer, desto fler röster får miljöpartiet och unga börjar fatta att man måste ta ansvar för vad man lämnar efter sig till barn och barnbarn. Dessutom tycker jag att de andra partierna har ganska liknande åsikter, Mp har en mer tydlig inriktning, vilket kan göra att fler röstar på dem.

Hahahaha... Artikeln talar för sig själv: http://vlt.se/nyheter/hallstasura/1.952376-rattfull-sd-kandidat-redo-att-hoppa-av

Tycker om slutet: ”Sedan bröts samtalet och därefter var mannen onåbar”.

Han la alltså på, tolkar jag det som, och sen vägrade han svara igen...

(Inget ont om SD, resten av deras parti kanske inte ger sig ut rattfulla, men en av de gjorde det i alla fall.)

Länk till VLT-artikeln jag läste längst ner.

Bra att de inte ska samarbeta! Fast miljöpartiets språkrör har rätt, man kan inte frysa ut ett parti, alla har rätt att uttrycka en åsikt, även om man inte håller med om den åsikten.

Fast hets mot folkgrupp är ju förbjudet, men SDs åsikter kanske inte räknas som det? De håller ju fast vid det där att ”Vi är inte alls rasister, vi vill bara att alla som inte kommer från Sverige ska hålla sig borta från Sverige”.

http://vlt.se/nyheter/omvarlden/1.815492-inget-mp-sd-samarbete-i-karlskrona

Läste den här intervjun med Susanne Lehmus, Sverigedemokraternas förstanamn i Surahammar på VLTs hemsida. Hon verkar inte särkilt kunnig om vad som står på deras hemsida och hon ber att få hoppa över frågan om hon vad hon tycker om budskapen i deras broschyrer. Det står till exempel, ”Ge oss Sverige tillbaka” och ”Värna friheten - motverka islamiseringen”. (För tydligen är det bara muslimer som invandrar...)

Hon verkar inte ha helt pejl på vad Sverigedemokraterna verkligen tycker och säger flera gånger ”Oj, fanns det på hemsidan? Det ska jag ta bort.”

Tydligen vet inte ens partimedlemmarna om Sverigedemokraterna är ett rasistiskt parti eller inte...

http://vlt.se/nyheter/val2010/1.951053--vi-maste-varna-folket-som-redan-finns-har-

Riksdagen har ju 349 ledamöter, som jag har berättat förut, och deras platser i riksdagen kallas mandat. Just nu är sju partier representerade i riksdagen.

Socialdemokraterna (s) har 130 mandat, Moderaterna (m) har 96 mandat, Centerpartiet (c) har 28 mandat, Folkpartiet (fp) har 28 mandat, Kristdemokraterna (kd) har 24 mandat, Vänsterpartiet (v) har 22 mandat och Miljöpartiet (mp) kommer in sist med 19 mandat.

Det verkar bra att även om det partiet man röstar på inte vinner så kan det partiet ändå påverka lite.

Man har val vart fjärde år och då väljer man de politiska partier som ska styra Sverige. Man väljer vilka politiker som ska styra i riksdagen, vilka som ska styra i kommunen och sen vilka som ska styra i landstinget.

Valet i riksdagen får mest uppmärksamhet, men det är politikerna i landstinget och kommunen som bestämmer om mycket som är viktigt i vardagen. Kommunen bestämmer om skolor, daghem och äldrevård och landstinget bestämmer om sjukvård, bussar och andra resor och färdtjänst.

Man ska ha fyllt 18 år för att få rösta. Alla som har rätt att rösta får ett röstkort i posten i slutet av augusti år 2010. Ett röstkort är ett papper där man kan läsa när och var man kan rösta.

Man röstar med valsedlar, papper i olika färger där partiets namn står.

Den gula valsedeln är för val till riksdagen, den vita är till kommunfullmäktige och den blå är till landstinget. Det finns valsedlar på alla ställen där man kan rösta.

Om man vill rösta på ett parti som inte har en valsedel kan man skriva namnet på en tim valsedel. Om man vill rösta blankt kan man lämna in bara en tom valsedel utan ett partinamn på. De som räknar valsedlarna räknar också tomma, ogiltiga, valsedlar, men de tomma valsedlar kan inte bestämma vem som blir vald.

Man kan också personrösta, då röstar man på en speciell person från partiet man valt. Då tar man en valsedel med en lista med de olika politikernas namn och kryssar för rutan framför personens namn. Man får bara kryssa för ett namn. Om man kryssar för flera namn får ingen av personerna ens röst, men partiet får din röst i alla fall.

Man kan rösta på olika sätt, men det vanligaste sättet är att rösta i vallokalen på valdagen. Vallokalen är t.ex. en skola eller ett bibliotek. I sitt röstkort får man reda på vart man ska rösta.

Vallokalen stänger kl. åtta på kvällen den 19 september. Efter det räknar de som arbetar i vallokalen alla valsedlar.

källa: val.se/lattlast

Storbritannien är en konstitutionell monarki, precis som Sverige,  och det betyder att de har en kung eller en drottning men att de inte har full makt.

Storbritannien består av fyra riksdelar - Skottland, England, Wales och Nordirland.

Storbritannien har inte en riksdag, den har ett parlament som består av tre element - underhuset (House of Commons), överhuset (House of Lords) och Kronan, (The Crown)  alltså kungen eller drottningen.

Underhuset består av 646 valda ledamöter, 529 från England, 59 från Skottland, 40 från Wales och 18 från Nordirland. Överhuset består av 706 ledamöter som blivit tilldelade sina platser, alltså inte valda av folket. Överhusets ledamöter har antingen ärvt en plats i överhuset, eller så är de adel, eller biskopar i anglikanska kyrkan.

Underhuset lägger fram förslag på premiärminister (som den svenska statsministern) och premiärministern utses officiellt av statschefen, alltså kungen eller drottningen.

Premiärministern fungerar som som chef för kungen eller drottningens regering och har makten över riket. Premiärministern är medlem i antingen överhuset eller underhuset.

Formellt sett ligger all makt hos kungen eller drottningen, men den egentliga makten ligger nuförtiden hos underhuset och kungen eller drottningen följer alltid premiärministerns råd. Överhusets makt är inte stor.

De tre största partierna i parlamentet är Labourpartiet, Konservativa partiet och Liberaldemokraterna.

Storbritanniens system verkar vara väldigt gammalt och de kunde behöva förnya lite. Att man ska ärva en plats i överhuset tycker jag är dåligt, den personen kanske inte kan någonting alls om politik?

Jag förstår att en sån ändring skulle vara svår och ta lång tid, för det är något som man inte kan ändra bara så där. Men jag tycker ändå att man gradvis kunde ändra på systemet så att det blir mer modernt och sluta med det gammaldags tänkesättet att överklassen är bättre för det känns lite som det tycker jag.

Källa: wikipedia.org

Folkpartiets viktigaste frågor rör skolan, jobben och de äldre.

De vill införa betyg tidigare och satsa på att ge stöd så tidigt som möjligt till de som behöver det.

De vill införa fler lärlingsjobb för unga och de vill göra förbättringar för småföretagen. De vill också behålla kärnkraften så att vi minskar utsläppen och får tillgång till billig och miljövänlig energi.

De tycker att kommunerna måste erbjuda äldreboende som är anpassade för par.

Källa: folkpartiet.se

Kristdemokraternas tre största frågor är fler jobb för att skapa en stabil ekonomi, bättre välfärd (alltså skola, äldreboende, sjukvård osv.) och att familjerna ska få mer inflytande över vardagen.

De vill stoppa förslag om tvångsdelning av föräldraledigheten, de vill alltså att familjen ska bestämma själv om bara mamman eller bara pappan ska vara barnledig. De vill också förenkla och förbättra föräldraförsäkringen och fördubbla vårdnadsbidraget.

De vill fortsätta att sänka skatten för pensionärer, de vill ha värdig omsorg för de äldre, fortsatt minskade vårdköer och max fyra timmars väntetid på akuten.

De vill skapa fler jobb genom att hjälpa den arbetslöse att hitta ett jobb och sänka arbetsgivaravgifter för främst mindre företag.

Källa: kristdemokraterna.se

Kristdemokraternas grund är kristna värden (därför namnet). Jag är inte säker på om jag tycker det är bra att blanda in religion i politik (även om de kristna värdena kanske är bra, mörda inte, stjäl inte osv.).

Jag tror inte att jag skulle rösta på kristdemokraterna. Deras syn på barnledighet (att man inte ska tvångsdela på barnledigheten) känns lite... Sådär. Man ska väl aldrig tvinga någon till något men det kanske är det som krävs för att vissa föräldrar verkligen ska dela på ansvaret om barnen? Och på deras hemsida fick jag känslan av att de helst ser att bara kvinnor är hemma med barnen och det tycker jag inte är okej.

På vänsterpartiets hemsida står det ”Bygg välfärd!”, ”Fri kommunikation!”, ”Jämställdhet nu!” och ”Klimaträttvisa!”

De vill stoppa privatiseringen av t.ex. skolor, vårdcentraler och äldreboenden. De vill ha ett jämställt samhälle och tror t.ex. på att kvinnor ska få lika mycket i lön som män. De tycker att Sverige har tagit ett steg mot att bli ett ”övervakningssamhälle”, och det vill de motverka. De vill t.ex. ta bort övervakning på jobben. De tycker också att det är orättvist att vissa delar av världen (de rika delarna) förbrukar så mycket naturresurser och andra, fattigare, delar förbrukar så lite.

Källa: wikipedia.org, vansterpartiet.se

Centerpartiet pratar mest om frågor som handlar om jobb och företagande, decentralisering (att makten flyttas från ett fåtal större instanser på hög nivå, till ett flertal mindre instanser på låg nivå) och landsbygd, välfärd (ekonomi) och miljö.

När partiet grundades under namnet Bondeförbundet var det mest konservativt (se mer om konservativt och liberalt i mitt andra blogginlägg) och och landsbygdsinriktat, skeptiskt mot alla ”utopier” (perfekta världar) och de tyckte att staten skulle vara sparsam med sina pengar.

Källa: wikipedia.org, centerpartiet.se

”Ett parti som söker utmaningarna, pekar på samhällsproblemen och som sätter resultatet för människor före sakfrågorna.”

Moderaterna har jag fått höra är ett ”var man för sig”-parti, om någon förstår hur jag menar. I alla fall hade jag det intrycket innan jag besökte deras hemsida, och det kanske inte alls är så.

Det var väldigt lätt att hitta information speciellt för skolungdomar, jämfört med socialdemokraternas hemsida, och det var bra.

Det står att de är både ett konservativt och liberalt parti. Det betyder att de kombinerar liberalismens syn på förnuft och individuella rättigheter med konservatismens respekt för gamla traditioner och tron på försiktig samhällsutveckling. (Läs mer om liberalism och konservatism i mitt andra blogginlägg ”Konservatism och liberalism”)

Från början var det ett mer konservativt och nationalistiskt parti, alltså de ville bevara det gamla Sverige och inte ha så mycket nya förändringar. De ville t.ex. skydda det svenska jordbruket.

Nu är de mycket inriktade på internationellt samarbete, och de tror på frihandel, alltså att handeln inte ska regleras av tullar eller importkvoter.

Partiet står för enskilt ägande, fri företagsamhet och liberal arbetsekonomi. De tycker alltså att man ska få bestämma över sig själv och det man äger, att det ska löna sig att arbeta och att man ska känna att samhället uppskattar det man gör för det.

Viktiga frågor för dem i det här valet är Sveriges ekonomi, arbete, skola och rättstrygghet.

.

Källa: moderat.se

Två skumma ord som jag stött på flera gånger när jag läst om de olika partierna, och som jag tänkte ta reda på vad de betydde.

Konservatism (från conservare, latin för bevara)

Konservatism har sitt ursprung från en irländsk filosof som hette Edmund Burke som kritiserade den franska revolutionen. Det betyder att man lägger stort värde på gamla traditioner och att de vill motverka snabba och stora förändringar i samhället.

Liberalism (från liber, latin för fri)

Liberalism handlar om individuell frihet, mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och demokrati.   De tycker att det är viktigt med demokrati, att alla ska vara med och bestämma, och att alla har samma rättigheter. De tycker att staten ska vara åtskild från religion. Klassiska liberala frågor är religionsfrihet, tryckfrihet och yttrandefrihet.

Källa: wikipedia.org

Jag hade väldigt svårt att förstå socialdemokraternas hemsida, det var väldigt mycket svåra ord och sånt som jag inte förstod eller brydde mig om, men jag har försökt sammanfatta så gott jag kunde.

Det verkar som om de bryr sig väldigt mycket om att skapa nya jobb och de tycker att det ska göra Sveriges ekonomi starkare. De vill bl.a. avskaffa arbetsgivaravgiften om man anställer en ung, för att unga ska få mer jobb.

De vill ha bättre skola och sjukvård istället för stora skattesänkningar. Det står på deras hemsida att ”vård ska ges efter behov, inte plånbok”, och det håller jag med om. De vill också ha mer personal i vård och skola och högre livsstandard för äldre och pensionärer.

De vill att skolans resultat ska bli bättre, att man ska ha mer möjlighet till högre utbildning och de vill ha en modern förskola.

De vill också ha ett jämlikt samhälle och ”minska klyftorna”. De tycker att en framgångsrik jobbpolitik spelar stor roll för att bryta segregationen. De tycker att invandrare ska lära sig svenska och få ett jobb så fort som möjligt.

”På de principerna vilar vårt demokratiska samhälle. Vi socialdemokrater står i alla sammanhang upp för människovärdet och kräver krafttag mot de hatbrott som begås på grund av rasism, främlingsfientlighet eller hets mot HBT-personer. Vi accepterar inte diskriminering på grund av kön, ålder, funktionsnedsättning, hudfärg, tro, sexuell läggning eller något annat som gör oss människor unika – varken på arbetsplatsen, på fritiden, i skolan eller i hemmet.”

Så stod det också på deras hemsida och det håller jag också med om.

Källa: socialdemokraterna.se

Miljöpartiet verkar vara partiet som passar mig bäst. De tycker att Sverige ska satsa på kollektivtrafik för att skapa fler jobb och sen att vi ska satsa på vind -och vattenkraft coh förnybar energi för att Sverige ska bli ett mer miljövänligt land. De tror på jämlikhet, på att män ska kunna stanna hemma med barn och att kvinnor ska få lika mycket i lön som män. De tror på att alla ska ha samma rättigheter, oberoende på vilket kön, hudfärg eller sexuell läggning man har. De tycker att man, om man har ett annat modersmål än svenska, ska få modersmålsundervisning. De tycker att det är bra för både individen och samhället om folk som invandrat till Sverige tar vara på tidigare kunskaper och utbildning. Det tycker jag är väldigt bra åsikter och det passar in på vad jag tycker.

Källa: mp.se

Sveriges riksdag och regering

Riksdagen

Sverige är en demokrati, alltså ett folkstyre och det innebär att folket väljer vilka som ska styra landet. Därför väljer svenska folket var fjärde år 349 personer som ska företräda dem  i riksdagen.

Riksdagens uppgifter är att stifta lagar, bestämma landets budget och besluta om skatter. Riksdagen granskar också regeringen och de statliga myndigheter och den har stort inflytande på utrikespolitiken.

Talmannen

Talmannen leder arbetet i riksdagen och representerar riksdagen både utomlands och i Sverige. Hans förslag hjälper riksdagen att utse statsministern. I rang kommer talmannen efter kungen men före statsministern. Talmansämbetet är den högsta post en person kan väljas till i Sverige.

Ledamöter

De 349 personerna som företräder svenska folket kallas ledamöter. Riksdagsledamöterna ska se till att riksdagen beslutar det som folket vill. De ledamöter som valts in i riksdagen som är medlemmar av samma parti bildar en partigrupp.

Utskotten

Det finns 15 utskott och i varje utskott sitter 17 ledamöter. Utskotten förbereder ärenden innan riksdagen tar beslut om dem. Utskotten ansvarar för olika ämnesområden, t.ex. hamnar sjukvårdsfrågor i socialutskottet och försvarsfrågor i försvarsutskottet.

Regeringen

Regeringen styr riket. Det innebär att regeringen lämnar förslag till riksdagen och ser till så att de beslut som riksdagen tar genomförs. Statsministern är chef för regeringen och utser vilka ministrar som ska ingå i regeringen.

Regeringens förslag till riksdagen kallas propositioner. Propositioner kan handla om nya lagar eller lagändringar, men den viktigaste propositionen är budgetpropositionen där det står hur staten ska använda sina pengar kommande år.

Regeringen måste ha stöd, eller i alla fall tolereras, av riksdagen, annars kan den tvingas att avgå.

Källa: riksdagen.se

Tror att jag förstår mer hur det funkar, fast jag förstår fortfarande inte allt. Det verkar vara ett väldigt knepigt sätt att styra ett land på men det kanske måste vara det så att alla har en chans att påverka besluten? Jag vet inte...